Sköldkörteln genom livet

Har du hypotyreos eller hypertyreos och är gravid eller planerar att bli gravid så är det viktigt att du känner till hur sköldkörteln kan påverka din graviditet, samt hur din graviditet kan påverka sköldkörteln. Vad som händer i kroppen varierar beroende på i vilken fas av graviditeten du är. Här kan du läsa mer om sjukdomen innan, under och efter graviditeten.

Hypotyreos och graviditet

Hypotyreos som behandlas med sköldkörtelhormon gör det inte svårare att bli gravid. En underaktiv sköldkörtel påverkar dock kroppens ämnesomsättning av hormonet östrogen, vilket leder till ökade nivåer av hormonet testosteron, follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon. Detta kan i sin tur påverka menstruationscykeln och ägglossningen. Har du en obehandlad hypotyreos kan du därför uppleva svårigheter med att bli gravid, och i vissa fall kan det även påverka fostrets utveckling. Berätta därför för din läkare om du har hypotyreos och är gravid eller planerar att bli gravid.

Hypertyreos och graviditet

En obehandlad hypertyreos kan göra att du får svårigheter att bli gravid och även öka risken för missfall eller komplikationer för barnet. Men med rätt behandling kan även en person med hypertyreos bli gravid. Berätta därför för din läkare om du har hypertyreos och är gravid eller planerar att bli gravid.

Sköldkörteln under och efter graviditet

Under graviditeten ökar hormonerna koriongonadotropin (hCG) och östrogen vilket kan påverka tillverkningen av kroppens sköldkörtelhormon. Det är vanligt att sköldkörteln tillverkar mer hormon än vanligt under graviditeten, och därför är det viktigt att ge kroppen tid efter graviditeten att återanpassa sig till förändringar i hormonerna. Har du en pågående behandling mot hypotyreos eller hypertyreos kan du eventuellt även behöva göra ändringar i behandlingen.

Även personer som tidigare inte har haft problem med sköldkörteln kan få det efter en graviditet. Vanligtvis märker man det då 2-6 månader efter graviditeten.

Genom att testa nivån på kroppens hormoner före, under och efter en graviditet kan man snabbare upptäcka eventuella hormonförändringar och förstå vad kroppen behöver. Prata därför med din läkare om du har problem med sköldkörteln och är gravid eller planerar att bli gravid, eller om du märker förändringar i dina hormoner under eller efter graviditeten.

Klimakteriet och sköldkörtelsjukdom

Har du hypotyreos eller hypertyreos och är i övergångsåldern är det viktigt att du känner till hur sköldkörteln kan påverka klimakteriet, samt hur klimakteriet kan påverka sköldkörteln. Eftersom symptomen för de båda tillstånden liknar varandra kan risken för att symptomen blir långvariga öka. Här kan du läsa mer om sjukdomen och hur den kan påverka dig.

Hur sköldkörteln påverkar klimakteriet

Har du hypotyreos så kan dina symptom och besvär under klimakteriet blir värre. Det beror på att symptomen för de båda tillstånden är väldigt lika. Om du har problem med en underaktiv sköldkörtel och samtidigt är i klimakteriet så ökar risken för att symptomen blir mer aktiva och allvarliga. Det finns dock mycket som tyder på att genom att behandla din sköldkörtelsjukdom så kan du även minska symptomen som uppstår under klimakteriet. Eftersom kopplingen mellan sköldkörteln och klimakteriet är så stor finns det även en risk att en underaktiv sköldkörteln ökar risken för långa komplikationer av klimakteriet. Dessa kan bland annat vara hjärt- och kärlsjukdomar och osteoporos vilket innebär försämrad bentäthet.

 

Hur klimakteriet påverkar sköldkörteln

Under klimakteriet förändras kroppens behov och produktion av olika hormoner, bland annat av hormonet i sköldkörteln. Det är därför vanligt att personer som befinner sig i klimakteriet får problem med sköldkörteln, att den antingen börjar producerar för mycket eller för lite hormon. I klimakteriet är det även vanligt att hormonet östrogen minskar vilket i sin tur kan påverka sköldkörtelns funktion.

 

Symptom

Symptomen för hypotyreos och klimakteriet är väldigt lika, men har man de båda samtidigt kan symptomen bli mer intensiva och allvarliga. Några vanliga symptom kan vara:

• Trötthet
• Viktökning
• Förändringar i kroppstemperaturen
• Problem med minnet och att fokusera
• Humörförändringar

Prata med din läkare eller gynekolog ifall du upplever dessa symptom eller misstänker att du har en sköldkörtelsjukdom. Med rätt behandling kan du minska symptomen och undvika att de blir långvariga.

Sköldkörtelsjukdomar drabbar personer i alla åldrar, men är vanligare hos äldre. Risken att utveckla en underfunktion (hypotyreos) ökar med åldern och är 4-5 gånger vanligare bland kvinnor än män. Symtom och behandling av hypotyreos kan skilja sig åt för dig som är äldre, bland annat eftersom många av symtomen också är vanliga tecken på normalt åldrande.

Vad är hypotyreos?

Hypotyreos innebär att kroppen inte tillverkar tillräckligt med sköldkörtelhormon. Det är motsatsen till hypertyreos, då kroppen tillverkar för mycket sköldkörtelhormon. Risken att drabbas av hypotyreos ökar när du blir äldre, och om du är kvinna. Det kan ta längre tid att upptäcka hypotyreos om du är äldre, eftersom många av symtomen liknar vanliga tecken på normalt åldrande.

Vad orsakar hypotyreos?

Den vanligaste orsaken till hypotyreos är Hashimotos sjukdom, en kronisk autoimmun sjukdom som gör att sköldkörteln blir inflammerad och inte kan tillverka tillräckligt med sköldkörtelhormon. Andra orsaker till hypotyreos kan vara vissa läkemedel, strålbehandling av sjukdomar i  huvudet/halsen, tidigare skada på sköldkörteln, operation av sköldkörteln och förändringar i könshormoner, som vid klimakteriet.

Symtom och tecken på hypotyreos

Symtom vid hypotyreos kan variera från person till person. Du kan ha få eller inga symtom, eller misstolka dem som möjliga tecken på normalt åldrande. Några av de vanligaste symtomen och tecknen på hypotyreos är:

• nedstämdhet/depression
• koncentrationssvårigheter
• svullet ansikte
• håravfall
• muskel- och ledvärk
• sköra naglar
• frusenhet
• onormala kolesterolnivåer
• trötthet
• psykisk funktionsnedsättning
• förstorad sköldkörtel (struma)
• långsam hjärtrytm
• torr hud
• förstoppning
• långsamma reflexer
• viktuppgång

Kontakta din vårdcentral direkt om du upplever några av dessa symtom. Vid en undersökning kan läkaren upptäcka symtom som du kanske inte själv lagt märke till, som till exempel långsam puls eller struma (förstorad sköldkörtel).

Om du misstänker att du kan ha hypotyreos, är det viktigt att du får en korrekt diagnos så snart som möjligt.

Hur ställs diagnosen?

Berätta för läkaren om dina symtom, om du har en autoimmun sjukdom som diabetes typ 1 eller reumatism, eller om du har en släkting som har hypotyreos. Dina symtom och din sjukdomshistoria vägs samman med resultaten av blodprover för att ställa diagnosen.

TSH är ett hormon som produceras av hypofysen, en liten körtel i hjärnan. Kroppen producerar TSH när den känner att sköldkörteln inte frisätter tillräckligt med sköldkörtelhormon, tyroxin/T4. En frisk sköldkörtel känner av TSH-signalen från hypofysen och svarar genom att producera mer sköldkörtelhormon så att hormonnivåerna hålls inom ditt normala intervall.

Ett blodprov som mäter TSH och fritt T4 kan hjälpa till att visa om din sköldkörtel inte fungerar som den ska.

• Subklinisk hypotyreos är när TSH är förhöjt men fritt T4 fortfarande är inom normalt intervall. Det kallas ibland också för ”mild” hypotyreos.
• Overt hypotyreos är när TSH är förhöjt samtidigt som fritt T4 är under referensintervallet.

Ibland görs ytterligare undersökningar, till exempel ultraljud för att undersöka sköldkörtelns funktion och utseende.

Behandling

Hypotyreos behandlas med läkemedel som innehåller sköldkörtelhormon. De vanligaste läkemedlen är Levaxin eller Euthyrox, som båda innehåller levotyroxin/T4. Berätta för din läkare om du tar några andra läkemedel, eller om du slutat ta något läkemedel, eftersom läkemedel men sköldkörtelhormon kan påverkas av eller påverka andra läkemedel och kosttillskott.

Om du är äldre får du ofta börja med en lägre dos av Levaxin eller Euthyrox som sedan ökas i långsam takt så att kroppen hinner vänja sig. Det kan ta flera månader, upp till ett år innan slutdosen är nådd. Det är särskilt viktigt att börja behandlingen med en låg dos om du har, eller har haft, hjärt- kärlsjukdom, stroke eller demens.

Det är viktigt att du tar dina sköldkörtelmediciner exakt så som läkaren har sagt. Om du tar för hög dos (överbehandling) finns det en ökad risk för benskörhet. Om du tar för låg dos (underbehandling) kan du få symtom som trötthet, depression, eller minnesproblem.

För att säkerställa att din behandling är rätt inställd får du gå på regelbundna kontroller. Dosen kan behöva justeras över tid vilket är helt normalt oavsett ålder. Kom ihåg att det kan ta tid innan dina symtom förbättras.